Blickar ut över sjön Saxen. Utsikten är betagande. Inget är som Bergslagen. Lägger upp bollen på den röda peggen på den gröna mattan. Klubban kom hem ny igår och det är ett av de allra första slagen som väntar. Blickar ned mot green. En gul flaggstång med en rödvitrutig flagga som vajar lojt i brisen från Saxen. Jag lyfter klubban tittar på bollen och låter sen klubbhuvudet falla mjukt mot bollen. Den far iväg rakt ut i luften och fallar sen sakta mot greenen. Jag ser att den träffar någon meter innan flaggan och rullar sen i en mjuk båge och försvinner - i hål.
Det är helt odramtiskt. Sen ropar jag till kompisen - Den försvann! Jag gjorde holen in one! Jag sträcker armarna i vädret och ropar det några gånger till. Kamraten spelar ned bollen på samma sätt någon meter bredvid flaggan men blir kvar på green. Vi knallar upprymda nedför backen och fram till flaggan, och ja,där ligger min boll. En annan spelare som sett det hela är på väg mot flaggan och tänker ta upp min boll men stoppas bryskt av min kompis, det är givetvis jag som ska lyfta ur bollen, sjunka ned på knä och le in i kameran. I på ett slag, i hål. Efter dokumentation hålar kompisen ut på tre slag och vi lämnar hål 11 med totalt fyra slag.
Några timmar efteråt är det fortfarande svårt att ta in. Det är det här som alla golfare drömmer om och väldigt få får uppleva trots många år på banorna. Nu har jag gjort det, jag som bara spelar för umgänget och för att få komma hit, till mina Bergslagsbanor och njuta lite av vyerna. Det finns ingen bana jag hellre skulle vilja göra det här på än just den här, jag möjligen Lindesberg då, men annars är Saxå det perfekta valet för mig, som den Saxén-ättling jag är. Nu hoppas jag bara att mitt namn kommer upp på tavlan i klubbhuset, skrivs in i rullorna för evigt. I hål på ett, jo, jag har gjort det.
Kommentera