Mitt hjärtas slag

Nu är det gjort. Nyrakad och med några stänk av Mennen Green Tonic studerar jag resultat i spegeln och drar in dofterna. Tycker nog att jag minns en skarpare doft, friskare, inte så söt men visst känns Mennen igen. Frågan är om mannen i spegeln känns igen. Försöker få fram bilden av mig själv för 37 år sedan. Tror att kädstilen var densamma, jeansskjorta var jag förtjust i då som nu, håret var nog lite längre och fårorna färre. Känns som om jag hållt stilen lite bättre än Mennen. Det gröna innehållet i flaska är inte lika illgrönt längre men det upplyses om 53 procent alkohol, inte illa, lär funka bra i husapotektet, utvärtes. Kanske är det så med mannen också, att även han slipats av lite, bleknat lite i färgen, inte är lika vass längre och bra är nog det. Men, och det är viktigt, den gröna färgen har jag inte tappat och den har inte bleknat med åren. Hjärtat klappar fortfarande grönt och vitt och Hammarby har blivit en del av min identitet. Så det så.