Tänkte skriva idag. Skriva nåt. Läste en krönika, sen en blogg och sen blev inget skrivet. Ibland väger orden så lätt. Väger inget alls, inte som när jag läste Kristian Gidlunds blogg dit jag kom efter att ha läst Per Bjurmans spalt.
Efter det vägde mina tänkta ord och meningar inget alls, ville inte falla på plats, flög iväg tilsammans med tankarna. Kvar stannade bara Kristians ord. Kvar är orden, kvar på jorden blir orden. Kristian far kanske iväg från oss, kanske. Kvar stannar orden. Här på jorden. Kvar blir orden, det är det vi lämnar efter oss. Det och minnet av våra ord. Så skriv nåt, skriv medans tid är. Skriv så nåt blir kvar, vi är alla på väg nån annanstans.
Kommentera