Häromdagen var jag på besök i himmelriket. Sista biten dit gick via en slingrande och isig grusväg som sakta klättarade uppför bergsidan, över stora hyggen och förbi en fäbod, hukande i en grådyster och dimmig novemberförmiddag. Vi hade nästan givit upp när ett ljus plötsligt syntes i dimman. Det var en skoter och på den skotern satt en leende Sankte Per. Här möttes vi också av en värmestuga och mil efter mil med nyköda spår.
När det där dags hoppas jag verkligen att det är så här det ser ut, på riktigt. Den här gången var det bara ett alldeles vanligt men ovanligt skidpass den 10 november 2012 på Rännkölen, 620 meter över havet, strax nordväst om Älvdalen i norra Dalarna. Sankte Per heter egentligen Inge Mörk och är en skidlegend från 70-talet som jag hade förmånen att möta några gånger i min karriär.
Kommentera