Den 13:e maj 1626 upprättades ett kontrakt mellan Jean Pira och Louis de Geer "att vid en hammare i konungariket Sverige utföra all slags arbete.."
Tanken svindlar onekligen när jag av en slump snubblar in i släktträdet på nätet. Jag har varit i Horndal och Skyllberg, åkt igenom Svartå och vandrat igenom Österbybruk och stått i smedjan där och hört hammarslagen eka. Någonstans i mig har jag förstått, haft på känn och nu är det bekräftat. Jag är vallonättling i rakt nedstigande led från släktens anfader Jean Pira. Min svaghet för smide, bruk och gruvor är genetiskt betingad.
Jean Pira, var hammarsmedsmästare, född nån gång mellan 1593 och 1600 i Liege, Belgien. Död 14 juli 1670 i Österbybruk. Jena Pira var verksam i Risinge, Finspång 1629-1630; Leufsta bruk 1634; Åkerby bruk 1643; Storbro/Rockhammar 1649, Västlands bruk 1649, Strömsbergs Bruk 1650-1651.
Jean Pira är min anfader. Några släktled senare försvenskas efternamnet Pira till Birath och det franska Jean blir såklart Johan, ett förnamn som ska komma att gå i arv i släkten ända till min egen son, Carl Johan Love, det sista en kortform för franskans Ludvig, ett annat Birath-förnamn som gått i arv i generationer.
Min mormors pappa var Carl Johan Birath, född på Skyllbergs bruk i slutet av 1800-talet, ett av många De Geer-bruk i mellansverige. Jean Pira var Carl Johans farfars farfars farfars far i ett spirakt släktled.
Räckarmästare allihopa, eller hammarsmedmästare som det blev när vallonsmidet försvenskades. Min mormors pappa arbetsvandrade via Brevens bruk till Eskilstuna och Munktells verkstäder. 1901 kom min mormor till världen på Stora Malm, Forssjö bruk utanför Katrineholm. Sen gick arbetslivet vidare via Horndal till Falun där min mormor kom att växa upp tillsammans med tre bröder.
Allt det här har jag haft på känn, men bara som aningar och fragment. Orter och namn som nämnts vid födelsedagar, jular, konfirmationer och andra släktsammakomster. Ingen har haft hela bilden vad jag vet, och framförallt inte ända tillbaka till Jean Pira i 1500-talets Belgien. Nu finns den och i den ett oändligt äventyr att ta sig an.
Tanken svindlar onekligen när jag av en slump snubblar in i släktträdet på nätet. Jag har varit i Horndal och Skyllberg, åkt igenom Svartå och vandrat igenom Österbybruk och stått i smedjan där och hört hammarslagen eka. Någonstans i mig har jag förstått, haft på känn och nu är det bekräftat. Jag är vallonättling i rakt nedstigande led från släktens anfader Jean Pira. Min svaghet för smide, bruk och gruvor är genetiskt betingad.
Jean Pira, var hammarsmedsmästare, född nån gång mellan 1593 och 1600 i Liege, Belgien. Död 14 juli 1670 i Österbybruk. Jena Pira var verksam i Risinge, Finspång 1629-1630; Leufsta bruk 1634; Åkerby bruk 1643; Storbro/Rockhammar 1649, Västlands bruk 1649, Strömsbergs Bruk 1650-1651.
Jean Pira är min anfader. Några släktled senare försvenskas efternamnet Pira till Birath och det franska Jean blir såklart Johan, ett förnamn som ska komma att gå i arv i släkten ända till min egen son, Carl Johan Love, det sista en kortform för franskans Ludvig, ett annat Birath-förnamn som gått i arv i generationer.
Min mormors pappa var Carl Johan Birath, född på Skyllbergs bruk i slutet av 1800-talet, ett av många De Geer-bruk i mellansverige. Jean Pira var Carl Johans farfars farfars farfars far i ett spirakt släktled.
Räckarmästare allihopa, eller hammarsmedmästare som det blev när vallonsmidet försvenskades. Min mormors pappa arbetsvandrade via Brevens bruk till Eskilstuna och Munktells verkstäder. 1901 kom min mormor till världen på Stora Malm, Forssjö bruk utanför Katrineholm. Sen gick arbetslivet vidare via Horndal till Falun där min mormor kom att växa upp tillsammans med tre bröder.
Allt det här har jag haft på känn, men bara som aningar och fragment. Orter och namn som nämnts vid födelsedagar, jular, konfirmationer och andra släktsammakomster. Ingen har haft hela bilden vad jag vet, och framförallt inte ända tillbaka till Jean Pira i 1500-talets Belgien. Nu finns den och i den ett oändligt äventyr att ta sig an.
