Min identitet blev idrottarens. Det är som idrottare jag identifierar mig och det är genom idrottens normer och värderingar som mitt liv filtreras. Jag är skidåkare, skidskytt, orienterare, skidorienterare och löpare och kommer så förbli trots att jag har ett långt yrkesliv i en helt annan värld.
 
Järla IF, Hammarby IF, OK Ravinen och IF Linden har alla bidragit med bitar till bygget av det som är mitt jag. Ledare jag mött, tävlingar och träningar, resor och läger och tusentals träningstimmar har format mig till den jag är, till mitt sätta att tänka och vara.
 
Innan dess vet jag inte vem jag var. Mycket ensam i skogen minns jag. Satt i mina kojor och tält och täljde. Ute mycket i skog och mark. Född och uppväxt med Nackareservatet som granne. Jordad på ett torp på Södertörn redan under min första vecka på jorden. Rödfärgen och de vita knutarna var det första mina ögon såg. Vårens tulpaner och fågelsång, den skira grönskan i björkarna och den stora eken. Jag blev som jag blev och är som jag är, långsamt formad, seg och knotig, envis och med ett hjärta bultande av kärlek och värme bakom min ordnade fasad. Innerst inne känslig och blyg, en orolig själ, det är vad jag känner och tror idag.

Kommentera

Publiceras ej