Nu har det slagit till, de nya gatuterroristerna. De ockuperar gatan framför sitt hus. De hötter med näven, stoppar bilar och leker privatpoliser. Och snart kommer stridsvagnshindren. Det är åt helvete naturligtvis och ökar risken för olyckor när fokus hamnar på hinder istället för trafik, katter, hundar och barn.
Det är en ny generation föräldrar, 80-talisterna. De ska göra allt rätt, bygger huset till en designad fästning och proklamerar gatan som en del av fästningen. Det är åt helvete naturligtvist. I över 40 år har jag bott vid trafikerade villagator och jag har aldrig upplevt något liknande. Min syster blev påkörd en gång med klarade sig med skrubbsår. Det var på 70-talet och inte en röst höjdes om farthinder, inte en skylt sattes upp trots att gatan var full av lekande barn. Vi fick tillsägelse att se oss för, det var allt. Mina barn växte upp på 90-talet och det tidiga 2000-talet på samma villagata som nu ockuperas av gatuterroristerna. Vi hade inte en incident.
Nu är det nya tider och vi rustar för krig. Gatan ska göras till lekplats och bilarna, ja jag vet inte, ska väl bort på nåt sätt antar jag. Fast det blir ju helt fel. I chickanen av blomlådor leds trafiken närmare husen, inte ifrån, och chickanen inspirerar till ännu farligare körning när fokus på hindret ska hållas istället för på trafik och trafikanter. Tänk så fel det som känns så rätt kan bli. Blommor ska vara i rabatter, inte i lådor mitt i vägen. Jag tar det som ett tecken att det är dags att dra, långt långt bort från villagatornas skenbara idyll.
Kommentera