Det var redan på våren 1976 som Torsby flyttade in i mitt hjärta. På vårsnö på Hovfjället, test inför skidgymnasiet. Det sa klick med en gång och kärleken lever än, inte minst i mina Vitsands-ättade söner, ett bevis så gott som något.
Bore är en av mina moderkubbar och därför gör jag i slutet av den här veckan comeback i Borejoggen som firar 30-års jubileum. Måste helt enkelt få njuta igen av vyn över Notnäs, backen längs Holländergatan upp mot Fryksände kyrka och sen mot slutet Järnvägsgatan ned mot målet.
Så många minnen som dyker upp, nästan alla glada. Många människor som betytt mycket, Inge, Torsten, Sölve och Lennart, Olof, Lars-Erik, listan blir lång märker jag. Ska skriva mer om mina Torsby-minnen i sommar, det lovar jag mig själv och mina läsare där i norr, men först lite mjölksyra längs Holländergatan :-)
Bore är en av mina moderkubbar och därför gör jag i slutet av den här veckan comeback i Borejoggen som firar 30-års jubileum. Måste helt enkelt få njuta igen av vyn över Notnäs, backen längs Holländergatan upp mot Fryksände kyrka och sen mot slutet Järnvägsgatan ned mot målet.
Så många minnen som dyker upp, nästan alla glada. Många människor som betytt mycket, Inge, Torsten, Sölve och Lennart, Olof, Lars-Erik, listan blir lång märker jag. Ska skriva mer om mina Torsby-minnen i sommar, det lovar jag mig själv och mina läsare där i norr, men först lite mjölksyra längs Holländergatan :-)
Kommentera