# Tornseglarna ilar över den ljusa sommarkvällshimlen, på jakt. Skriken ekar somrigt mellan husen. Står länge och tittar på flygkonsterna. Glidflygning, snabba stigningar, halsbrytande vändningar, dykningar och ingen Gripen-pilot i världen skulle klara en enda sväng, en enda sekund i de här farterna.
 
# Det snickras staket hos grannen i gatans dyraste hus. Påkostat. Brunlaserat. Högt. Modernt. Och det passar förskräckligt illa till huset. Antar att även det snart ömsar skinn från sjutti till tjugohundratretton, ett slags förfall kan jag tycka och tänka, i all fall här.
 
# Snart faller mörket om kvällarna. Då ersätts tornseglarna av nattens jägare, fladdermössen. Vinglig flykt i gatlyktornas sken, ljudlöst för oss men inte för dom, radarna är på hela tiden.
 
# Sista natten vid Twisted River, ett läsäventyr i sommarnatten. Ingen skriver som John Irving. Efter några tröga inledande partier är jag fast. Hur ska det gå för Ketchum och Danny? Om femhundra sidor vet jag.
 
# Fruntimmersveckan är det ju också, och British Open i golf och Midnattssolsrally. Mot slutet av veckan får någon ett kort, någon en kavaj och några en pokal. En bra vecka där även Hammarby gör premiär på nya arenan. Se där, som ett av veckans finaste fruntimmer skulle sagt.
 
# Gatan fylls av nya människor, nya ljud. När vi flyttade in här för snart 18 år sedan var vi en av få barnfamiljer. Alla hade bott här sedan 1976 när husen byggdes. Nu är det få om ens nånybyggarnas nybyggarna. Nu är jag en veteran, en förvaltare som tog över efter nybyggaren Wallin som blev miljonär och flyttade nedåt stan. Enligt kommunens plan ska jag göra samma resa nu, blir en hamnboende i dyrt nybygge. Men tji, där hugger de i sten. Jag stannar, eller flyr stan, så ser sommarens hittills största beslut ut.
 
 
 
 
 

Kommentera

Publiceras ej